Katedralen i Nevers, Katolsk katedral och basilika i Nevers, Frankrike

Katedralen i Nevers är en gotisk kyrka med en romansk västapsid. Dess ljusgrå stentorn med platt topp och tät ornamentskulptur står bredvid ett långt mörkt tak och en smal spira. Inuti leder ett skepp med spetsbågar och ribbvalv till en absid med glasmålningar; det motsatta romanska koret har en halvrund absid och en krypta.

På platsen stod ett gallo-romerskt tempel helgat åt Janus; stiftet inrättades 517 med en första kyrka helgad åt sankt Gervasius och Protasius, med koret vänt mot väster. Kyrkan byggdes om från 1068 med medel från Karl den store och invigdes 1097, skadades av bränderna 1211, 1228 och 1308, uppfördes på nytt i rayonnantgotik och invigdes av Peter Paludanus 1330. Södra tornet fullbordades 1528 under Johan III av Navarra; allierade bomber skadade det gotiska koret natten till den 16 juli 1944 och återuppbyggnaden pågick 1946–1966.

Katedralen är vigd åt sankt Kyrikos, ett barn som led martyrdöden omkring 304, och hans mor sankta Julitta. Deras reliker fördes till Nevers på 800- och 900-talen och lades 16 juni 1861, på sankt Kyrikos dag, i ett nybysantinskt relikskrin som försvann i bombningen 16 juli 1944. Kvar finns ett polykromt triumfkrucifix i ek från omkring 1200 med en Kristus i valnöt och medaljonger med de fyra evangelisterna.

Katedralen ligger på kullen i Nevers gamla stad; det romanska koret vetter mot väster och Rue Abbé-Boutillier löper längs södra sidan. Ingången är den södra sidoportalen intill Bohier-tornet. Golvet är av sten och långhuset är långt, så avsätt tid att gå hela axeln; kryptan under det romanska koret får ljus genom fönster som togs upp på 1900-talet.

Byggnaden har en sällsynt arkitektonisk egenskap: två separata kor i helt motsatta ändar av strukturen. Detta arrangemang är ovanligt i medeltida sakral arkitektur och speglar platsens komplexa bygghistoria.