Aiguille de Bionnassay, Topp på gränsen mellan Frankrike och Italien i Mont Blanc-massivet

Aiguille de Bionnassay är en hög alptopp på gränsen mellan Frankrike och Italien, på 4 052 meter inom Mont Blanc-massivet. Den bildar en vass spets täckt av snö och is, belägen vid den västra änden av åsen som leder mot Mont Blanc själv.

Florence Crauford Grove, Edward N. Buxton och Reginald S. McDonald nådde med guiderna Jean Pierre Cachat och Michel Payot toppen första gången den 28 juli 1865 via nordvästväggen och nådde den knivskarpa toppryggen i ett åskväder. Sydryggen, numera normalvägen, klättrades första gången den 13 juli 1888 av Kaspar Maurer, Andreas Jaun och Georg Gruber. Den första vinterbestigningen följde den 20 mars 1929.

Namnet kommer från keltiskan och betyder ordagrant "där gudinnan med yxan står", bildat av galliska bio- (yxa) och ändelsen -sso. Klättrare tar i dag sydåsen, normalvägen som öppnades 1888, ofta efter traversen över Dômes de Miage och en natt i Durier-stugan.

Durier-hyttan nära Col de Miage på den franska sidan är den vanliga startpunkten för bestigningen. Den exponerade snöåsen nära toppen kräver goda repfärdigheter och erfarenhet av blandad terräng, så toppen passar inte nybörjare.

Bergets namn kommer från fastlandskeltiska: Bionnassay tolkas som "där gudinnan med yxan står", av ett galliskt ord för yxa eller slagare, ett feminint teonymt suffix och en lokativ ändelse. Kelterna avbildade vissa gudomar med en yxa, som på Nauternas pelare i Paris.