Slottet i Azay-le-Rideau, Renässansslott i Azay-le-Rideau, Frankrike

Château d'Azay-le-Rideau ligger på en ö i Indre; de ljusa kalkstensmurarna vilar på en plan stensockel direkt ovanför vattnet. Det branta mörka skiffertaket har utsmyckade takkupor och smala spetsar, i hörnet står ett runt torn med koniskt tak och längre bort ett mindre runt torn. Rader av rektangulära fönster, några med röda träluckor, löper över fasaden och huggen sten pryder de övre partierna. Endast södra och västra flygeln byggdes, därav den L-formade planen.

Gilles Berthelot, Frankrikes skattmästare och borgmästare i Tours, lät bygga det nuvarande slottet från 1518 på platsen för en medeltida fästning som brann 1418. Anklagad för förskingring efter avrättningen av sin kusin Jacques de Beaune flydde han 1527 och den ofullbordade byggnaden konfiskerades 1528. Frans I gav det till Antoine Raffin 1535; endast södra och västra flygeln fullbordades, därav den L-formade planen.

Slottets namn påminner om dess medeltida förflutna: efter branden 1418 kallades staden Azay-le-Brûlé fram till 1700-talet. Innevisar den monumentala trappan medaljonger och kungliga insignier som täcktes över under revolutionen och återställdes på 1800-talet. Biblioteket och salongen behåller sina skurna träpaneler, installerade omkring 1825–1826.

Slottet ligger på en ö i Indre, förbundet med staden via en bro; rundturen går genom södra och västra flygeln, de enda som byggdes, varför planen är L-formad. Den monumentala trappan upptar södra fasadens mittparti och dess takkupa ligger indragen jämfört med de övriga. Området omfattar park, vallgravar, kapell, ekonomibyggnader och en vattenspegel.

Den centrala hederstrappan blandar italiensk renässans och franska arkitekturstilar på ett ovanligt sätt. Denna kombination av två designtraditioner gör trappan till en anmärkningsvärd funktion i hela slottet.