Church of Agia Sofia, Kyrkobyggnad i Monemvasia, Grekland

Agia Sofia-kyrkan är en bysantinsk korskyrka med kupol, uppförd i Monemvasias övre stad. Huvudrummet mäter 14 gånger 14 meter, och kupolen, sju meter i diameter, har sexton fönster. Åtta pelare skjutna åt sidorna gör skeppet till ett enda rum, med kapell i de fyra hörnen, en tresidig absid i öster och en tvåvåningsnarthex i väster.

Hagia Sophia härrör från omkring 1150, då Monemvasia spred sig över klippan efter att ha drivit tillbaka normanderna 1147. Den var först vigd åt Panagia Hodegetria. Under det första venetianska styret (1463–1540) övergick den till katolska präster; under den första osmanska perioden (1540–1690) blev den Fethiye-moskén, freskerna vitkalkades och en minaret restes. Åren 1690–1715 var den åter katolsk klosterkyrka, till 1821 moské, och vigdes sedan åt den Heliga Visheten.

Kyrkan var först vigd åt Panagia Hodegetria men fick namnet Hagia Sophia, Helig Vishet, efter 1821 då minareten revs och den kristna gudstjänsten återupptogs. De 1100-talsfresker som finns i koret visar scener ur sankt Nikolaus liv och hör samman med de reliker som italienska köpmän tog från Myra 1087 och förde genom Monemvasias hamn på väg till Bari.

Kyrkan ligger i Monemvasias övre stad och nås till fots genom den medeltida bosättningen; uppstigningen går via trappor och smala passager. Bär stadiga skor och avsätt tid för klättringen, särskilt i varmt väder. Huvudrummet mäter 14 gånger 14 meter, så interiören är kompakt.

Lager av väggmålningar som syns inuti avslöjar hur religiös konst målades över och senare avtäcktes när byggnaden bytte ägare. Dessa visuella spår berättar historien om platsens religiösa omvandlingar mer direkt än enbart skriftlig historia.