Panagia Episkopi, Bysantinsk kyrka i Episkopi Gonias, Grekland

Panagia Episkopi är en korskyrka med kupol, med grekisk korsplan 14 m lång och 11,1 m bred, vars korsmitt bär en kupol på en trumma. Väggarna är ljust putsade, taken rödbrunt tegeltäckta; till vänster i bakgrunden står ett högt vitt klocktorn med bågöppningar. Den östra armen rymmer en halvrund absid vars fönster med mittpost är fyllt med röda, gröna, gula och blå glastegel.

Kyrkan byggdes i slutet av 1000-talet under kejsar Alexios I Komnenos och ersatte en tidigare gudstjänstplats som stod på samma plats. Denna återuppbyggnad markerade ett viktigt ögonblick i regionens religiösa utveckling under den mellersta bysantinska perioden.

Namnet Episkopi betyder "biskoplig"; kyrkan var säte för Santorinis ortodoxa stift till 1207 och åter 1537–1827. Inne i kyrkan anses 1100-talsikonen Panagia Glykofilousa, den "sött kyssande madonnan", vara den dyrbaraste skatten. Det sydöstra tillbygget från 1767, som restes för att bilägga en tvist mellan romerska och ortodoxa kristna, öppnades mot altarrummet för att tjäna som kapell för öns katoliker.

Kyrkan ligger cirka 600 meter sydost om Mesa Gonia och nås via en delvis asfalterad väg som slutar vid en parkeringsplats direkt norr om byggnaden. Från Kamari på östkusten är avståndet omkring 2 km, och Fira ligger 5 km nordväst. Huvudingången vetter mot väster, med ytterligare två dörrar vardera i norr och söder.

De två ikonerna ovanför den heliga porten är moderna verk: 1600-talspanelerna med Panagia och Kristus Pantokrator stals 1982. Lägg i stället märke till marmarinläggningarna vid porten, vars fördjupningar fylldes med en röd blandning av vax och mastix som nu har mörknat.