Dreros, arkeologisk plats i Neápoli, Kreta, Grekland

Dreros ligger på kullen Agios Antonios, en sydlig utlöpare av berget Kadistos nära Neapoli: två små toppar bär var sin akropolis och mellan dem i sänkan ligger den arkaiska agoran. Spår av stadsmurarna finns kvar, och söder om agoran står resterna av den geometriska Apollon Delphinios-templet.

Dreros grundades av doriska nybyggare under geometrisk tid, omkring 800-talet–700-talet f.Kr., på en kulle som redan användes av ett subminoiskt samhälle med nekropol på nordsluttningen. Staden blomstrade under 700–500-talen f.Kr. och blev under hellenistisk tid en satellit till Knossos. Tillbakagången var sådan att den 183 f.Kr. inte fanns bland de trettio kretensiska städer som slöt fördrag med Eumenes II av Pergamon; den bestod till bysantinsk tid.

Templet för Apollon Delphinios innehöll en gång bronsstatyer som föreställer Apollon, Artemis och Leto, vilka besökare nu kan se på museer. Dessa verk visar hur lokala hantverkare uttryckte religiös hängivenhet genom sitt hantverk.

Dreros ligger nära Neapoli i regionen Lasithi, cirka 16 km nordväst om Agios Nikolaos. Det utgrävda området omfattar två akropoler med den arkaiska agoran i sänkan mellan dem, så räkna med ojämn mark och lite skugga. Templet för Apollon Delphinios ligger söder om agoran, på sluttningen.

Den stora gemensamma cisternen öster om Apollontemplet grävdes mellan slutet av 300-talet och början av 200-talet f.Kr.; men den arkaiska laginskrift som hittades i den dateras till omkring 650 f.Kr. och kan en gång ha suttit på templets väggar. Två eteokretiska inskrifter på grå skifferblock, utgrävda där 1936, försvann under ockupationen av Kreta.