Agios Marcos, Medeltida kyrka i Heraklion, Grekland.

Agios Marcos är en treskeppig basilika med förhöjt mittskepp, byggd i gotisk stil 1239. En portik står framför ingången på västra fasaden, och två av de fyra strävpelare som lades till norra muren på 1500-talet finns kvar. Klocktornet, som en gång hade en platt, krenelerad topp och en klocka, ersattes av en minaret efter 1669; minarets ruiner står i söder.

Agios Marcos påbörjades 1239, sedan Venedig tagit Kreta efter fjärde korståget; den latinske biskopen i Ierapetra lade grundstenen. Den användes av hertigen och höga ämbetsmän, som begravdes där, och hertigliga påbud tillkännagavs vid ingången. Jordbävningar skadade den 1303, 1508, 1564 och 1595, och norra muren förstärktes med strävpelare. Efter Candias fall 1669 gjorde Defterdar Ahmet Pasha den till moské till 1915; minareten revs 1924 och restaureringen började 1956.

Kyrkan lydde inte under det latinska ärkestiftet utan under hertigen av Candia, som utsåg en primikirios eller kaplan att sköta den; vid ingången tillkännagavs hertigliga påbud och ämbetsmän avlade där sin ed. Medlemmar av hertigfamiljen begravdes i kyrkan. Senare förstörde osmanerna freskerna och gravarna, kastade ut benen och satte in en mihrab och minbar.

Basilikan ligger på Nymfon-gatan intill Eleftheriou Venizelou-torget i centrala Heraklion och nås till fots genom gångcentrumet. Den inrymmer nu museet för bildkonst och besöks som galleri, inte som en kyrka i bruk. Av de fyra strävpelare som lades till norra muren på 1500-talet står två kvar och syns utifrån.

Namnet hedrar Sankt Markus, Venedigs skyddshelgon, och speglar de djupa historiska banden mellan Kreta och Republiken Venedig. Denna dedikation avslöjar hur främmande makter satte sina spår genom religiösa namngivningsval.