Temple of Apollo at Aegina, Antikt grekiskt tempel på Aegina, Grekland

Apollontemplet på Aegina är en förfallen dorisk peripteros nära öns huvudhamn. Dess fundament mäter cirka 18,75 × 34,28 meter, något bredare än Afaiatemplets. Av de ursprungliga 6 × 11 eller 6 × 12 kolonnerna återstår endast en ofullständig kolonn från opisthodomos, som gav udden Kolona dess namn.

De synliga lämningarna tillhör nästan helt en dorisk peripteros uppförd mellan 520 och 510 f.Kr., möjligen efterträdare till ett tempel från tidigt 500-tal f.Kr. Förstörelsens datum är okänt; en karta från venetiansk tid kallar redan platsen Cap de Conon, sannolikt en förvanskning av Cap de Colonne. Vintern 1828–1829 lät den amerikanske läkaren Samuel Gridley Howe flyktingar riva det som återstod för att bygga en ny pir i hamnen; bara grunden och en kolonn blev kvar.

Pausanias nämner templet först i sin beskrivning av ön, och senare resenärer tillskrev det felaktigt Afrodite, Artemis, Hekate eller Athena. Platsen gav namn åt udden Kolona, belagd sedan 1500-talet, och åt stadsdelen omkring. År 2024 grävdes resterna av en purpurfärgningsverkstad från bronsåldern fram intill templet.

Platsen ligger på en höjd som är lätt att nå från hamnområdet, med utsikt över staden och vattnet. Morgonbesök erbjuder bäst ljus för fotografier och en lugnare upplevelse med färre besökare.

Udden och kvarteret omkring heter Kolóna efter den enda kvarstående kolonnen, ett namn som är belagt sedan 1500-talet. På en karta från venetiansk tid står platsen som Cap de Conon, troligen en förvanskning av Cap de Colonne, vilket visar att templet redan då låg i ruiner.