Dikili Tash, Arkeologisk plats i östra Makedonien, Grekland

Dikili Tash är en förhistorisk tell på Drama-slätten i östra Makedonien, cirka 1,5 km öster om antika Philippi. Kullen reser sig 16 m över slätten och omfattar ungefär 4,5 hektar. Utgrävningar av Franska skolan i Aten och Atens arkeologiska sällskap har frilagt neolitiska hus med trästomme, ett av dem med en lerklädd nötkreaturskalle fäst vid vägg eller bjälke.

Tellen var bebodd från andra hälften av 7:e årtusendet f.Kr., då den första bosättningen knappt höjde sig över slätten och skyddades av diken på två sidor. Faserna yngre neolitikum I (ca 5300–4800 f.Kr.) höjde den cirka 5 m, och byn från yngre neolitikum II brann omkring 4300/4260 f.Kr. Bosättningen återupptogs omkring 3300/3000 f.Kr. och upphörde omkring 2800 f.Kr.; en förstörelse av ett lergolv dateras till omkring 1150 f.Kr. Ett bysantinskt torn som restes på toppen på 1100-talet förstördes på 1200- eller 1300-talet.

Namnet Dikili Taş, turkiska för "rest sten", och den grekiska motsvarigheten Orthopetra syftar på det 4 m höga romerska gravmonumentet omkring 200 m nordost om tellen. Det restes på 1:a århundradet e.Kr. för Gaius Vibius Quartus, officer i kolonin Filippi, begravd i nekropolen längs Via Egnatia; marmorsockeln bär inskrifter på väst- och sydsidan.

Tellen ligger omkring 1,5 km öster om antika Filippi på Drama-slätten, och det romerska gravmonument som gett den dess namn står cirka 200 m nordost, längs Via Egnatias sträckning. Utgrävningen planeras öppnas för allmänheten; fynden visas på de arkeologiska museerna i Filippi och Kavala. Marken är öppen och skuggfri.

Tjursskallen från Bukranionhuset, byggt omkring 4900–4800 f.Kr., var överdragen med lera, inte målad, och satt troligen på en vägg eller bjälke. Träkolsanalys visade ek, ask, avenbok och lönn, och i ett kärl låg förkolnade korn av korn.