Daphni, Bysantinskt kloster i Chaidari, Grekland

Dafni-klostret är en åttkantig korskyrka från 1000-talet med en bred central kupol, utvändigt murad i cloisonné-teknik av rektangulära stenblock med rött tegel runt om. Fasaden har tre bågöppningar, de två vänstra burna av smala ljusa kolonner, och över högra sidan reser sig en kupol med rödbruna takpannor och små bågfönster. Inuti bär kupolen och väggarna mosaiker på guldgrund från omkring 1100.

Klostret grundades i slutet av 500-talet på platsen för Apollonhelgedomen, som förstörts av goterna 395. På 1000-talet revs den gamla basilikan och ersattes av den oktogonala kyrkan, byggd omkring 1080 med hantverkare som troligen hämtats från Konstantinopel. Frankiska korsfarare plundrade det 1205, och cistercienserna lade till en korsgång och två spetsbågar på fasaden. 1458 återlämnade turkarna det till ortodoxa munkar.

Namnet förknippas med det antika helgedomen för Apollon Daphnaios, men en lokal tradition som den gamla nunnan Martha berättade omkring 1870 säger att en prinsessa vid namn Daphne led skeppsbrott utanför Skaramagas med tolv tunnor guldmynt och lät bygga klostret i tacksamhet. De bäst bevarade mosaikerna, från omkring 1100 under Komnenosdynastin, visar den stränge Pantokrator i kupolen och en fotatvagning där ett barn står i ett fat.

Besökare bör veta att helgedomen öppnar på vissa vardagar, och att bara utsikten från utsidan ger ett gott intryck. Guidade besök hjälper till att bättre förstå de arkitektoniska detaljerna och de inre strukturerna.

En jonisk kolonn från Apollonhelgedomen står kvar i klostret, inmurad i kyrkans södra mur. De övriga kolonnerna med baser och kapitäl fördes till London av Thomas Bruce, earl av Elgin, och tillhör British Museum; de visas inte men finns på museets webbplats.