Hozoviotissa monastery, Klosterbyggnad på ön Amorgos i Grekland

Hozoviotissa kloster är en smal vit byggnad som ligger intill klippan på Amorgos östra kust, cirka 300 meter över havet. Den är omkring 40 meter lång och högst 5 meter bred och har åtta nivåer som förbinds av trappor byggda eller uthuggna i berget. Fasaden har små kvadratiska fönster, en rundad nisch och en trappstegsformad, krenelerad överdel; ovanför det låga taket står ett klocktorn med bågöppningar.

Klostrets kärna går tillbaka till första hälften av 800-talet, då en ikon av Jungfrun, enligt traditionen kastad i havet i Palestina under ikonoklasmen, drev iland vid Agia Anna-bukten. Kejsar Alexios I Komnenos gav det stavropegiiska rättigheter genom en gyllene bulla 1088, det år som räknas som officiell grundläggning. Från 1520 tvingade pirater munkarna att överge platsen i åtta år; senare styrde klostret gods ända till Kreta och Santorini.

Klostret har fått sitt namn efter en ikon av Jungfrun som enligt traditionen kom sjövägen från Palestina under ikonoklasmen; hon är Amorgos skyddshelgon och firas den 20 och 21 november. Katholikon på åttonde våningen rymmer Panagia Chozoviótissa-ikonen i en träram som Ioannis Magiassis snidade 1866, tillsammans med ikoner av Kristus, ärkeängeln Mikael, sankt Georgios och Yttersta domen.

Ankomsten börjar i Chóra via en väg till en steningång med smidesjärngrind, dekorerad med en mosaik av Jungfrun och barnet. Därifrån leder en stenlagd trappa med 370 steg upp till en liten gård; en stentrappa, tidigare av indragbart trä, leder till dörren med en skulpterad marmorram från 1500-talet. Ingången ligger cirka 10 meter över marken.

Ingångsdörren ligger cirka 10 meter över marken och nåddes förr med en hängande stege; stentrappan som ersatte den var tidigare av trä och kunde dras upp av säkerhetsskäl. En skulpterad marmorrelief från 1500-talet ramar in dörren, som kröns av en avlastningsbåge.