Harmodius and Aristogeiton, Skulpturgrupp på Antika agoran, Aten, Grekland

Tyrannmördargruppen av Kritios och Nesiotes, rest på Agoran 477/476 f.Kr., är förlorad; bara romerska marmorkopior finns kvar, den bästa på Neapels nationella arkeologiska museum. I Neapelkopian stöter den nakne, skägglöse Harmodios fram ett svärd med höjd högerhand, medan Aristogeiton med en chlamys över vänster axel svingar ett svärd; av de fyra svärden återstår bara fästena och Aristogeitons huvud är ett senare tillägg.

Den första gruppen av Antenor restes på Agoran efter demokratins införande och fördes av perserna till Susa 480 f.Kr. Kritios och Nesiotes gjorde ersättningen, uppställd 477/476 f.Kr. enligt Paroskrönikan. Pausanias såg på 100-talet e.Kr. båda paren sida vid sida på Agoran; bronserna är förlorade, men romerska marmorkopior finns, den bästa i Neapel.

Vid atenska symposier sjöngs en skolion till parets ära, skriven av poeten Kallistratos, och deras gärning åberopades som exempel på hjältemod ännu under romersk tid. Gruppen markerar också en förändring: manlig nakenhet, dittills förbehållen gudar, grav- och votivstatyer samt atleter, skildrar här två politiker.

De ursprungliga bronserna av Antenor respektive Kritios och Nesiotes är förlorade; kvar finns romerska marmorkopior, den bästa på Nationella arkeologiska museet i Neapel. I Neapelgruppen återstår bara svärdfästena och Aristogeitons huvud är utbytt. Pausanias såg båda grupperna sida vid sida på Agoran på 100-talet e.Kr.

Gruppen av Kritios och Nesiotes, uppställd 477/476 f.Kr., anses vara den första grekiska statyn som skildrar historiska personer och händelser i stället för gudar eller idrottare. Den markerar också övergången från arkaisk till sträng stil, och de nakna politikerna bryter mot regeln att manlig nakenhet tillhörde gudar och segrare.