Kopais, Torr sjö i Boiotien, Grekland.

Kopais-sjön är en uttorkad sjö som upptar en bred, platt bassäng i centrala Boiotien, Grekland. Den tidigare sjöbotten består nu av jordbruksfält och gräsmark, och landskapet visar den breda konturen av var vattnet en gång täckte terrängen.

Mykenska ingenjörer dränerade en del av bäckenet under bronsåldern med jorddammar på cirka 22 km och senare en kanal på omkring 25 km till naturliga slukhål; systemet kollapsade senast under senhelladisk IIIC. Två romerska försök tillskrivs en lokal man, Epameinondas Epameinondou, och Hadrianus. De moderna arbetena av ett franskt bolag 1882–1886 misslyckades när sjöbottnen sjönk cirka 4 m och fullbordades 1931 av brittiska Lake Copais Co Ltd, som vann 241 km2 land.

Namnet Kopaida kommer från den antika boeotiska staden Kopai nära dagens by Kastro; sjön kallades också Kephisis eftersom Kephissos flöt ut i den. Antika källor uppger att Kopaissjön var känd för sin fisk, särskilt ål. Enligt myten grävde Herakles ut Kephissos för att översvämma slätten och få minyerna i Orchomenos ur sadeln.

Den platta bassängen genomkorsas av fältvägar och av vägen som Kopais-sjömyndigheten byggde; 1957 var utdikningen och vägen klar. Myndigheten behöll 30 heltidsanställda, bland dem en chaufför åt ordföranden, ända till 2010. Man går mellan odlade fält, så håll sig på stigar och fältkanter.

Reseskildraren Pausanias och komediförfattaren Aristofanes nämner på 400-talet f.Kr. sjöns fiskar, särskilt ålen. Aristofanes omnämnande visar att ålen redan var känd på hans tid, långt före de moderna torrläggningsarbetena.