Rhamnous, Arkeologisk plats i Attika, Grekland

Rhamnous är en antik attisk demos på en 28 m hög kulle mellan två igenslammade hamnar på Attikas östkust. Murarna av lokal marmor från Agia Marina, 2,3–2,7 m tjocka, omsluter en teater, ett gymnasion och en helgedom för Dionysos; huvudporten finns kvar på den södra åsen. Nemesis-helgedomen ligger 600 m söderut på en plattform av vit marmor.

Bosättningen började på 500-talet f.Kr. som en liten deme och fick betydelse under persiska hot, då en garnison etablerades här för att bevaka Euboeas sund. Efter de klassiska krigen utvecklades platsen till ett religiöst centrum med expansion av helgedomarna som fortsatte in på 300-talet f.Kr.

Namnet Rhamnous kommer från den taggiga getapelbusken (rhamnos) som fortfarande växer på platsen. Demens invånare kallades Rhamnousioi, och gudinnan Nemesis dyrkades här som Rhamnousia. Två marmorsäten på den lilla templets portik bär inskrifter från 300-talet f.Kr. som nämner Themis och Nemesis.

Tillträde sker via en asfalterad stig från en liten parkeringsplats nedanför ruinerna, med rekommenderade stadiga skor på grund av ojämna stigar mellan ruinområdena. En promenad genom båda nivåerna tar ungefär en timme och erbjuder utsikt över sundet och närliggande berg.

Kultstatyn av Nemesis i det lilla templet tillskrivs Agorakritos från Paros, som enligt uppgift högg den ur ett block parisk marmor som perserna hade fört med sig för ett seger monument. Huvudet och andra fragment finns i dag på British Museum, inte på Atens nationella arkeologiska museum.