Schloss Krumke, Slott i Osterburg, Tyskland

Schloss Krumke är ett slott på en tidigare ö i Biesedalen vid Krumke, numera en del av Osterburg i Altmark. Nuvarande byggnad uppfördes 1854, sedan vallgraven torrlagts 1853; omkring 1913 revs det gamla herrgårdshuset och ersattes på samma plats av dagens kavaljerhus. Den 12 000 kvadratmeter stora parken, anlagd i fransk stil av trädgårdsarkitekten Charles La Rond från Paris, omger slottet; anläggningen med sidobyggnader är kulturminnesmärkt och ingår i Gartenträume-trädgårdarna i Sachsen-Anhalt.

Ett medeltida vallgravs slott tillhörande familjen von Redern låg på en konstgjord ö i bäcken Krumme Beke; resterna revs före 1760. Christoph von Kannenberg förvärvade godset 1649 och lät bygga orangeriet, medan Charles La Rond anlade den franska trädgården (dog 1719). Vallgraven torrlades 1853 och 1854 uppfördes ett nytt slott på ön. Arthur von Gwinner lät riva det gamla herrgårdshuset omkring 1913 och ersatte det med dagens kavaljershus.

Parkens namn påminner om bäcken ”Krumme Beke”, vars krök en gång omslöt vattenslottet på en konstgjord ö. Två sägner har nedtecknats här: Heinrich Christoph Steinhart skrev 1802 ner berättelsen om general Christoph von Kannenbergs skatt, som sades ha stulits ur ett torn, och Alfred Pohlmann 1901 historien om Leopold von Kahlden, som dog i Krumke den 11 februari 1837 och på månljusa nätter sägs rida på en häst utan huvud längs trädgårdsmuren.

Schloss Krumke ligger vid Parkstraße 1–9 och 11 i Krumke, numera en del av Osterburg. Själva slottet står tomt sedan försäljningen i mars 2020, så ett besök gäller omgivningen: trädgården på 12 000 kvadratmeter och slottsön, som 2004 övergick i privat ägo. Slott, sidobyggnader och park är registrerade som kulturminne.

Parkens franska anläggning ritades av trädgårdsarkitekten Charles La Rond från Paris, som dog i Krumke 1719. En karta från 1724 av Friedrich Wilhelm von Kannenberg visar redan en rektangulär trädgård nära den senare barocka anläggningen. De 12 000 kvadratmeterna sköttes för hand av ägarna efter 2004.