Spitalkirche, Kyrka i Dinkelsbühl, Bayern, Tyskland

Spitalkirche Hl. Geist är en salkyrka med ett starkt indraget, rakt avslutat kor, en ansluten sakristia och ett smalt fasadtorn. Tornet från 1456 är den enda delen som syns från Dr.-Martin-Luther-Strasse, eftersom kyrkan bildar en enhet med den före detta hospitalsbyggnaden. Koret är från omkring 1310 och är byggt av sandsten.

Ett Mariakapell på pilgrimsvägen till Rom, nämnt 1236 utanför Staufen-muren, föregick kyrkan; omkring 1280 uppförde hospitalorden en sal vigd åt Jungfru Maria och den Helige Ande, utvidgad omkring 1310. Tornet sattes 1456 på muren mellan kyrkan och prebendehuset, och 1537 tillkom nattvardsaltaret. Åren 1771/74 byggdes interiöret om till en senrokokokyrka med klassicistiska drag, med övre läktare, freskmålat takvalv och takkupor; koret höjdes 1789 för en större orgel.

Kyrkan hörde till Heilig-Geist-Spital, som omkring 1350 ägde egendomar i 94 orter och var den största jordägaren i stadsrepubliken. År 1383 invigdes ytterligare tre altare här, bland annat ett för apostlarna och helgonen Nikolaus, Katarina, Maria Magdalena, Kosmas och Damianus. Sjukhuskyrkan tjänade sjuka, fattiga och pilgrimer på vägen från norra Tyskland till Rom.

Kyrkan ingår i hospitalkomplexet vid Rothenburger Tor, men från Dr.-Martin-Luther-Straße syns bara det sexkantiga tornet från 1456 ovanför taket. En port på nordsidan leder till den före detta hospitalskyrkogården, där en utomhustrappa leder upp till den nedre läktaren. År 1789 höjdes koret med en våning i korsvirke och valmat tak.

Det smala sexkantiga klocktornet sattes 1456 på hörnet av muren mellan kyrkan och prebendehuset och står därför i liv med takfoten i stället för över en västfasad. Dess tre våningar har spetsbågsfriser och trepassspröjsverk, men spetsen snördes senare ihop till en barockhuv. Från gatan är tornet allt en förbipasserande ser av kyrkan.