Mainauen bei Sulzbach und Kleinwallstadt, Skyddat naturreservat i Bayern, Tyskland

Mainauen bei Sulzbach und Kleinwallstadt är ett naturreservat på Mainflodens högra strand mellan Sulzbach am Main och Kleinwallstadt. Det skyddar en 50 till 400 m bred och cirka 5 km lång remsa av strandskog, ängar och gamla flodanläggningar, den sista naturnära flodslätten vid Nedre Main. Reservatet delas av vägen St2313 och tillfartsvägen till Natorampe.

Fram till början av 1800-talet var Mains stränder obefästa och ofta sumpiga, vattnet grunt och starkt säsongsvarierande; båtar drogs uppströms av hästar. Kring mitten av 1800-talet gav en medelvattenreglering med kribbor en farled på minst 90 cm djup och 26 m bredd, och dragvägarna förstärktes. Från 1920 dämdes floden till en stor sjöfartsled; flodslätten bevarades eftersom Maintalbahn, färdig 1876, skar av den från Sulzbach och översvämningar hindrade bebyggelse. Den 16 maj 1994 blev området naturreservat.

Namnet ”Kleiner Gries” betecknar det 550 meter långa och upp till 70 meter breda bandet vid Kleinwallstadt, zon A, områdets känsligaste del där tillträde är förbjudet. I norr, på Kohlplatz, flyttades Sulzbachbäcken vid regleringen av floden och mynnar nu omkring 150 meter nedströms sitt ursprungliga utlopp i Main. På våren täcks stora delar av Kohlplatz av en tät matta av ramslök.

Reservatet ligger på Mains högra strand mellan Sulzbach och Kleinwallstadt och kantas i öster av länsvägen St2309; St2313 mot Mainbron och tillfartsvägen till Natorampen delar det i två delar. Zonerna A och B, däribland den 550 m långa Kleiner Gries, är stängda för besökare.

'Kleiner Gries' nära Kleinwallstadt är en 550 m lång och upp till 70 m bred remsa i zon A, den känsligaste kategorin där tillträde är förbjudet. Dess cirka 70 m långa gamla flodarm har förbindelse med Main endast via det nedströms liggande kribbfältet och omges av vide, högvuxna örter och vass.