Altes Primarius-Pfarrhaus und Superintendentur Zellerfeld, Kulturminne i Clausthal-Zellerfeld, Niedersachsen

Altes Primarius-Pfarrhaus und Superintendentur Zellerfeld är ett tvåvånings prästhus uppfört 1673/74, delvis av massivt murverk i bottenvåningen och däröver av korsvirke med ytterpanel, med inredd vind under ett sadeltak och en takkupa tillagd 1909/10. Inuti finns en rokokotrappa från 1700-talet med rocaille. På tomtens baksida står ett tvåvånings stall-magasin i korsvirke med ytterpanel.

Huset uppfördes 1673/74 efter branden 1672 som nästan helt förstörde Zellerfeld och tjänade till 1874 som tjänstebostad för Zellerfelds Primariuspfarrer och till dess att superintendenturen upphävdes 1871 som superintendentens säte. Kyrkoförvaltningen sålde fastigheten 1876, varefter den bytte ägare flera gånger. Den bakre Stallspeicher, tillkommen omkring 1765, byggdes om till målareverkstad 1903 och senare till snickeriverkstad med gesällbostad.

Prästgården, St.-Salvatoris-Kirche mittemot och den intilliggande gamla skolan utgjorde Zellerfelds andliga och kulturella centrum vid kyrkotorgets södra kant. I August Reimerdings barocka schackbrädesplan markerade huset den kyrkliga polen i en centralaxel, med Fürstliches Zehnthaus som världslig motpol i norr. Rollen upphörde först när pastorsexpeditionen flyttade i slutet av 1800-talet.

Huvudbyggnaden är en privat bostad och inte öppen för besökare; den bakre Stallspeicher, som använts som verkstad, står oanvänd på grund av fortsatta grundskador. Anläggningen ligger vid Kirchplatz södra kant, mittemot St.-Salvatoris-Kirche och intill den gamla skolan, så den kan ses när man korsar torget.

Teologen Caspar Calvör (1650–1725) hade sin tjänst som primariuspräst och superintendent här från 1684 till flytten till Clausthal 1710 som generalsuperintendent. Här grundade han Calvörsche Bibliothek, ett betydande barockt lärdomshibliotek, och tog emot framstående samtida i sina tjänsterum.