Roter Turm, Torn vid Belvedere-palatset, Weimar, Tyskland

Röda tornet är en liten rund paviljong med koniskt tak intill Nya huset vid slutet av Belvederes orangeri. Namnet kommer från de rödmålade tegelstenarna i ytterväggarna, medan den bärande väggen av kostnadsskäl utfördes som korsvirke. En kort passage förbinder det med Nya huset, och inomhus visar ett målat tak en molnig himmel.

Tornet var ursprungligen en del av Weimars stadsbefästning; från 1775 lät hertiginnan Anna Amalia bygga om det till en paviljong med kineserier. Det stod i den engelska trädgården vid Wittumspalais och finns utmärkt på Johann Friedrich Lossius stadsplan från 1785. Mellan 1818 och 1822 ledde Goethe nedmonteringen och återuppbyggnaden i Belvedere enligt ritningar av Carl Friedrich Christian Steiner.

De sex kinainspirerade freskerna är inte Adam Friedrich Oesers original utan kopior som Johann Joseph Schmeller gjorde fram till 1821 efter akvareller av Johann Sebastian Carl Brandt och bevarade originaldelar. Oeser hade bidragit med målningarna och idén till paviljongen. Taket är målat som en molnig himmel.

Tornet ligger inom Belvedere-palatsets område och är lättast att nå från palatsets huvudgång. Besökare bör notera att tillträde till interiören vanligtvis kräver en guidad tur och följer begränsade öppettider.

Tornets tak är målat som en molnig himmel, en detalj som lätt förbises när man betraktar freskerna. De sex kinainspirerade fresker som syns i dag är inte Adam Friedrich Oesers original utan kopior utförda av Johann Joseph Schmeller fram till 1821, delvis efter akvareller av Johann Sebastian Carl Brandt.