Eremitenklause Börrstadt, Grottkyrka och eremitbostad i Börrstadt, Tyskland

Eremitenklause är ett i klippan uthugget kapell med rester av en eremitbostad vid Donnersbergs fot, omkring en kilometer nordväst om Hahnweilerhof. Ett taklöst rektangulärt förrum, cirka fyra gånger tre meter, ligger framför kapellet; dess södra vägg rymmer den 1,80 meter höga ingången. Kapellrummet mäter cirka 2,5 gånger 4 meter och är 3 meter högt, med ett medeltida korsribbvalv uthugget i berget och en fönsteröppning ovanför ingången.

Eremitbostaden grundades omkring 1468 och den omgivande skogen blev känd som Klausenbusch, vilket speglar den tidiga religiösa närvaron i området. Platsen förblev en plats för retreat och kontemplation under de följande århundradena.

Kapellets namn lever kvar i skogen omkring, som redan 1468 kallades Klausenbusch. En lokal sägen berättar om två barn från Hahnweilerhof som drack ur källan och såg en gammal man speglas i vattnet; hans stav, som stacks i jorden, växte till en stor vitbok. Berättelsen väver in legenden om sankt Gangolf, vars stav också lät en källa springa fram.

Eremitaget ligger ungefär en kilometer nordväst om Hahnweilerhof, i södra sluttningen av en liten dal; man tar sig dit till fots från dalens norra sida. Källan vid kapellet springer fram på platsen och rinner österut; sedan 1911 leds större delen av vattnet i rör till Hahnweilerhof som dricksvatten, och bara en liten del når den steniga källkammaren.

Platsen förenar en naturlig grottformation med handskurna arkitektoniska detaljer, vilket visar hur hantverkare arbetade med den befintliga klippan. Dörröppningen höggs till en höjd av ungefär 1,80 meter, vilket antyder noggrann planering för att passa mänskliga proportioner.