St. Margareta, Kyrkobyggnad i Brühl, Tyskland

St. Margareta är en katolsk församlingskyrka i Brühl, uppförd i sandsten från 1300-talet. Det kvadratiska västtornet, förhöjt 1735 och förnyat 1903–1905 enligt Alfred Tepes planer, bär en bruten skifferspira ovanför en klocka och spetsbågiga öppningar. Långhusets fyra västra travéer är från 1300-talet; tvärskepp och kor tillkom 1885–1887.

St. Margareta uppfördes på 1330- och 1340-talen under ärkebiskop Walram av Jülich som ersättning för ett för litet kapell; fyra västra travéer av långhuset härrör från den tiden. Tornet höjdes och försågs med en ny spira 1735. Mellan 1885 och 1887 byggde Vincenz Statz ut långhuset österut med en femte travé, tvärskepp och kor, och Alfred Tepe förnyade västtornet 1903–1905.

Kyrkan formar det religiösa livet i Brühl och används aktivt av samfundet för gudstjänster och evenemang. Dess sandstensstruktur är ett landmärke som invånarna möter regelbundet och som kopplar dem till deras stads arv.

Kyrkan ligger på Wallstraßes östra sida, nordost om Brühls centrum, med den gamla begravningsplatsen rakt västerut på andra sidan gatan. Västportalen öppnar sig under en spetsbåge med masverk, och sidogångarnas ingångar har vindfång. Leta efter den lilla skulpturen ovanför huvudingången.

Tornet höjdes och försågs med en ny spira 1735, men sitt nuvarande utseende fick det 1903–1905, då Alfred Tepe byggde om det ursprungligen enkla västtornet. Under andra världskriget måste två klockor från 1512 och 1785 lämnas in; bara Margareta-klockan från 1512 bevarades, och 1955 tillkom två nya klockor.