Schloß Gleina, Kulturarvsmonument i Gleina, Tyskland.

Schloss Gleina är en tvåvånings barockbyggnad med hästskoformad plan och ett stort mansardtak, uppförd mellan 1689 och 1739 för Hans Dietrich von Geißmar, troligen enligt ritningar av Leipzigingenjören Dörffler. En genomfart i mittpartiet förbinder gården med landskapsparken öster om huset, där fragment av barockskulpturer och en smidesjärngrind med vasöverstycken finns kvar. Inuti pryds matsalen på bottenvåningen och salongen med förrum på övervåningen samt många andra rum av rokokostuckaturer; biblioteket på övervåningen har träbalkstak och panelklädda väggar.

Byggt mellan 1689 och 1739 av överjägmästaren Hans Dietrich von Geißmar, tjänade det senare som bostad för Helldorf-familjen fram till 1945. Efter andra världskriget genomgick byggnaden flera olika användningar innan den så småningom återgick till kulturella ändamål.

Salarnas namn kommer från Helldorff-ätten: Röda salen var pianorummet, Blå salen familjens matsal och Gula salen användes för fester och jaktlagets måltider. Sedan 2013 kallar ägaren slottet en "social skulptur" i Joseph Beuys anda, öppet för alla som genomför kulturprojekt där; föreningen Kulturverein Schloss Gleina, grundad 2018, anordnar flera kulturevenemang per år och en stor konstbiennal vartannat år.

Gården och landskapsparken förbinds av en genomfart i byggnadens mittparti, så att man kan ta sig mellan dem. Parken ansluter öster om huset och dess port består av ett smidesjärngrind med vasöverstycken intill. Kulturföreningen Schloss Gleina, grundad 2018, ordnar flera kulturevenemang per år och en stor konstbiennal vartannat år.

Under efterkrigstiden inhyste det ett vårdhem med över 50 boende och användes en gång som sovjetisk militär kommandopost. Dessa olika kapitel i byggnadens liv visar hur det upprepade gånger har anpassat sig till nya syften.