St. Lorenz, Kapell i Schmilau, Tyskland

St. Lorenz är ett rött tegelkapell i Schmilau, uppfört på 1200-talet som enskeppig kyrka med rakt avslutat kor under ett gemensamt sadeltak. Västtornet med åttasidig bruten spira, tornur och klockstol tillkom 1881–82, och vid södra muren finns en sakristia. Långhuset har träbalkstak, koret kryssribbvalv.

St. Lorenz uppfördes på 1200-talet som en hallkyrka i tegel med långhus och rakt avslutat kor av samma bredd under ett gemensamt sadeltak. Rundbågsfönstren härrör från en nyromansk restaurering 1880. Västtornet med ur, klockstol och åttasidig bruten spira tillkom 1881 och 1882, och en sydlig tillbyggnad används i dag som sakristia.

Kapellet är uppkallat efter den helige Laurentius av Rom och tillhör den protestantisk-lutherska församlingen St. Georgsberg i kyrkodistriktet Lübeck-Lauenburg. Teglet, de nyromanska fönstren och tornet från 1880-talet visar hur en medeltida bykyrka anpassades på 1800-talet.

Kapellet ligger i Schmilau i Kreis Herzogtum Lauenburg i Schleswig-Holstein och hör till församlingen St. Georgsberg i Kirchenkreis Lübeck-Lauenburg. Tornet som tillfogades 1881 och 1882 rymmer tornuret och klockstolen. Ingången är den lilla rundbågade dörren i den låga sidoflygeln till vänster på fasaden.

Kapellet är invigt åt den helige Laurentius av Rom, därav namnet St. Lorenz. Tegelmurarna, de nyromanska bågfönstren och västtornet med sin åttkantiga brutna spira härrör från 1200-talet och arbetena 1880–1882.