Waldschlösschen, Kulturhistoriskt hus i Dresden, Tyskland

Waldschlösschen är ett tvåvånings före detta jaktslott på en sandkulle ovanför Elbe. Södra fasaden är klädd i ljusgrå sandsten med en trappstegsformad mittgavel, spetsbågiga och kölbågiga fönster, en balkong med fyrpassbalustrad och fyra små spiror. Övriga sidor är korsvirkesbyggda med gråmålad träpanel. Den rektangulära planen och stora salen på övervåningen följer klassicism och barock; de gotiska formerna är enbart fasaddekor.

Byggherre var italienaren Camillo Marcolini (1739–1814), som kom till Dresdens hov som silverpage och gjorde karriär där; arkitekten är inte känd. Den franska källan anger Johann Daniel Schade och 1790, men den tyska artikeln och identitetsuppgiften anger 1800 och en anonym arkitekt. År 1829 blev huset krog, under 1800-talet bytte det ägare flera gånger, på 1900-talet ägdes det av ett bryggeri, förstatligades efter 1945, förföll under 1990- och 2000-talen och renoverades 2009–2013.

Namnet betyder "litet skogsslott". Byggnaden gav namn åt Waldschlösschen-bryggeriet, Waldschlösschen-kvarteret och Waldschlösschen-bron. Ovanför sandstensportalen sitter alliansvapnet för Camillo Marcolini och hans irländska hustru, född O'Kelly, en detalj man kan se ovanför den blå dörren.

Byggnaden ligger i ett skogsområde vid kanten av Elbe och är nu en del av en privat klinik, så tillträde till interiören är i allmänhet inte öppen för tillfälliga besökare. Exteriören och omgivningarna kan fortfarande ses från närliggande stigar, vilket gör det värt en kort promenad genom området.

Ovanför huvudportalen i sandstensfasaden mot söder sitter Camillo Marcolinis och hans irländskfödda hustrus, född O'Kelly, alliansvapen. En variant av samma vapen finns på Palais Brühl-Marcolini i Friedrichstadt, vilket knyter jaktslottet till familjens stadspalats.