Wartburg, Art déco-evenemangsbyggnad i St. Johann, Saarbrücken, Tyskland

Wartburg är en byggnad på Martin-Luther-Straße 12 i stadsdelen St. Johann i Saarbrücken, uppförd 1927–1928 som församlingshus för den protestantiska församlingen. Dess art déco-formgivning av arkitekten Rudolf Seifert har geometriska dekorativa former, särskilt på den bakre delen, teaterhallens scenhus med sina vertikala och horisontella raka profiler. Den stora festsalen rymde 1 500 till 1 700 personer och var under många år regionens största evenemangshall.

Wartburg uppfördes 1927–1928 som församlingshus för den protestantiska församlingen i St. Johann efter ritningar av arkitekten Rudolf Seifert i art déco-stil och invigdes 1928. Natten mellan 13 och 15 januari 1935 var dess sal central räkningsplats för Saar-omröstningen, och kommissionens svenske ordförande Rodhe tillkännagav resultatet där. Från 1935 till 1944 användes byggnaden av Reichssender Saarbrücken, från 1946 av Radio Saarbrücken, ur vilken dagens Saarländischer Rundfunk växte fram.

Namnet syftar på Wartburg nära Eisenach, där Martin Luther vistades efter riksakten; prästen Wilhelm Reichard kallade byggnaden „en förstenad yttring av trotsig kraft”. En minnesplatta i foajén, borttagen av den franska ockupationsmakten 1945 och återuppsatt efter 1955, påminner om rösträkningen i Saar-omröstningen 1935.

Byggnaden ligger på Martin-Luther-Straße 12 i stadsdelen St. Johann och sträcker sig i nord-sydlig riktning mellan gatan och Hessenweg; gatan hette Nauwieser Straße fram till 1951. Den är inte byggnadsminnesmärkt, och efter 1945 har upprepade ombyggnader för praktiska behov tagit bort nästan alla stildrag och många spår av den tidigare användningen. I foajén hänger en minnesplatta om Saaromröstningen 1935, avlägsnad av den franska ockupationsmakten 1945 och återuppsatt efter 1955.

En minnesplatta i foajén berättar att rösterna från Saar-omröstningen räknades i salen natten mellan 14 och 15 januari 1935, och att kommissionens svenske ordförande Rodhe tillkännagav resultatet där i gryningen. Plattan togs ned av de franska ockupationsmyndigheterna 1945 och sattes upp igen efter 1955.