Evangelische Heilig-Kreuz-Kirche Augsburg, Protestantisk kyrka i Augsburg, Tyskland

Evangelische Heilig-Kreuz-Kirche är en luthersk predikokyrka som snickaren Johann Jakob Krauss byggde 1652/53 på en trapetsformad plan, framtvingad av augustinkanikernas vägran att avstå mark. Två läktare på smala toskanska kolonner får interiören att verka nästan kvadratisk. Östfasaden har tre portaler med trekantiga gavlar, fem höga rundbågefönster och ett sexkantigt torn med lökkupol.

Ett kapell på klosterområdet Heilig Kreuz, först invigt åt sankta Katarina av Alexandria, tilldelades 1525 den nya protestantiska församlingen och byggdes ut från 1561, då det fick namnet Heilig-Kreuz-Kirche. Protestantterna fördrevs och kyrkan revs 1630. Sedan freden i Westfalen 1648 återlämnat marken samlade pastor Thomas Hopfer in pengar under en ettårig insamlingsresa; nuvarande kyrka uppfördes av Johann Jakob Krauss från 1652 och invigdes den 24 oktober 1653.

Sedan 350-årsjubileet av invigningen 2003 kallas kyrkan Europäische Friedenskirche (Europeiska fredskyrkan). Inuti finns barockmålningar av Johann Georg Bergmüller, bland annat altartavlan från omkring 1730, och predikstolen som Ignaz Wilhelm Verhelst utförde 1762 efter en ritning av Johann Esaias Nilson. En minnesplatta som avtäcktes 2015 vid trappan till läktarna på södra väggen påminner om de över 1 200 österrikiska krigsfångar som hölls här 1800 och 1805.

Kyrkan ligger i nordvästra delen av Augsburgs gamla stad, intill den katolska Heiligkreuz-Kirche. Ingångsfasaden med tre portaler krönta av trekantiga gavlar vetter mot öster; interiören nås från detta håll. En minnesplatta från 2015 vid trappan till läktarna på södra väggen påminner om användningen som fångläger omkring 1800 och 1805.

Församlingen saknade egen kyrka från 1630 till 1653. För att finansiera nybygget reste pastor Thomas Hopfer från 1650 i ett år till protestantiska hov, bland annat den danske kungen och drottning Kristina av Sverige, som gav mest; 1652 fanns 46 407 gulden. En minnesplatta som avtäcktes 2015 vid trappan till läktarna på södra väggen påminner om att kyrkan 1800 och efter slaget vid Ulm 1805 höll över 1 200 österrikiska krigsfångar.