Wallfahrtskirche Rosenthal, Katolsk vallfartskyrka i Rosenthal, Sachsen, Tyskland

Wallfahrtskirche Rosenthal är en barock hallkyrka uppförd 1778, med ett högt valmat tak och ett mäktigt kvadratiskt västtorn krönt av en starkt svängd huv och lanternin. Dess tre skepp om fem travéer täcks av tunnvalv med stickkupor på kraftiga korspelare, och platta pilastrar ramar in rundbågiga fönster.

Rosenthal har varit en vallfartsort åtminstone sedan 1500-talet, och sedan 1754 står kyrkan under beskydd av cisterciensklostret Marienstern i Panschwitz-Kuckau. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1778. I april 1945 brann den ut under strider; yttermurarna och valven klarade sig, taket täcktes först med halm och senare med tegel, och interiören färdigställdes i nybarocka former fram till 1952.

Kyrkan är vigd åt Heliga Maria av linden och har varit vallfartsort åtminstone sedan 1500-talet; sedan 1754 lyder den under cistercienserklostret Marienstern i Panschwitz-Kuckau. Dess högsorbiska namn är Putniska cyrkej w Róžeńće och den är fortfarande den centrala vallfartsorten för traktens katolska sorber.

Kyrkan ligger i Rosenthal, en del av kommunen Ralbitz-Rosenthal i distriktet Bautzen i Sachsen. Den intilliggande Administratur, en tvåvåningsbyggnad från 1755, har ovanför dörren en sandstenstavla med vapnet för Cordula Sommer, abbedissa i Marienstern. Församlingen tillhör stiftet Dresden-Meissen; tillträdet följer församlingens och pilgrimsfärdernas kalender och bör bekräftas hos S:t Katharina församling i Ralbitz.

Nådabilden är en liten Mariastaty från andra hälften av 1400-talet, bevarad i ett altare som satts samman av delar från ett senbarockaltare hämtat från klostret St. Marienthal i Ostritz-Marienthal. I nischerna på sidorna står stora målade träskulpturer av helgonen Benedikt och Bernhard.