St. Laurentius, kyrkobyggnad i Roßtal, Mellersta Franken, Tyskland

Sankt Laurentius är Roßtals evangelisk-lutherska församlingskyrka, byggd som en romansk salskyrka och ombyggd i gotisk stil omkring 1500. Det långa sadeltaket kontrasterar mot det höga fyravåningars västtornet med barock kupol, spröjsfönster och friser av spetsbågiga blinderingar på figurativa konsoler. Det indragna koret avslutas med en femdelad absid under ett korsribbvalv med nätfigurer.

Platsen tillhörde kunglig karolingisk egendom innan den övergick till stiftet Bamberg. Den tidigromanska kyrkan från 1025–1042, vars hallkrypta finns kvar, hade en längre plan än dagens byggnad och kan jämföras med Bruno-planen för Würzburgs domkyrka. Långhusets kärna härrör från 1100–1200-talen; tornet byggdes upp efter förstörelsen i städernas krig 1388, koret följde i mitten av 1400-talet, och 1627 försågs interiöret med ett trätunnvalv och läktare.

Kyrkan bär Sankt Laurentius namn, och en träskulptur av honom från slutet av 1400-talet finns inne i kyrkan. En målning daterad 1524 visar Luther och Melanchthon dela ut nattvarden till de protestantiska furstarna, ett reformatoriskt motiv knutet till församlingens lutherska identitet.

Kyrkan ligger i centrala Roßtal; det fyra våningar höga västtornet med barockkupol syns från gatorna runt omkring. Långhuset beträds i marknivå; kryptan från 1025–1042 ligger under och nås via trappsteg, en ficklampa är användbar. Orgeln från E. F. Walcker & Cie. 1973 har 28 stämmor på två manualer och pedal.

Kryptan under kyrkan, byggd 1025–1042, har fyra gånger fem travéer med tunnvalv och stickkupor på fyrkantiga st pelare. I mitten av de tidigare tre små absiderna finns en mensa av sandsten. Den tidigromanska kyrkan var längre än dagens byggnad och liknar Bruno-planen för Würzburgs domkyrka.