St. Mauritius, Ny gotisk kyrka i Frankfurt-West, Tyskland.

St. Mauritius är en nygotisk hallkyrka som uppfördes 1898–1901 efter ritningar av Wiesbadenarkitekten Joseph Dormann, elev till Max Meckel. Den är 47 meter lång, med 16 meter brett långhus, 25 meter brett tvärskepp och ett 75 meter högt torn. Det snidade högaltaret från 1906 fyller den 16 meter höga bågen i korfönstret.

Redan 880 fanns en kyrka i Schwanheim, då Ludvig den yngre försåg Salvatorskollegiet med Martinskirche im Feld i Sueinheim. Efter en tvist omkring 1557 blev det omkring 1410 utökade Mauritiuskapellet församlingskyrka, och den gamla S:t Martin användes som stenbrott under trettioåriga kriget. Den nuvarande kyrkan påbörjades den 22 september 1898, på S:t Mauritius dag, och invigdes 1901 efter exakt tre års byggtid.

Namnet hedrar Saint Maurice, en figur som är central för den lokala religiösa traditionen och gemenskapens identitet. Invånare samlas här för gudstjänster och firanden som markerar kyrkoåret och formar rytmen i stadsdelens liv.

Kyrkan är orienterad från väster till öster: det 47 meter långa skeppet leder till koret, huvudskeppet är 16 meter brett och tvärskeppet 25 meter. Tornet når 75 meter. Ingången ligger i väster och högaltaret längst fram i koret.

År 2001 hittades en i jorden nedgrävd lockplatta på platsen, med Kristi kropp från en sengotisk gravläggningsgrupp från strax efter 1400 och två huvuden av kringstående helgon. Fynden är Schwanheims äldsta stenvittnen och har ställts upp i kyrkan sedan 2008.