Peenemünder Schanze, Arkeologiskt monument i Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland.

Peenemünder Schanze är en före detta fästning på norra spetsen av Usedom, där floden Peene möter Östersjön. Den anlades 1628 som en stjärnformad jordskans och förstärktes senare med kasematter och tegelbyggnader. Den yttre vallen och gravarna bildade en rektangulär stjärna, med en kvadratisk huvudskans omgiven av vattengravar i mitten.

Här låg på 1400-talet en tull- och lotsstation där Pommerns furstetull togs upp. År 1628 lät Wallenstein anlägga en stjärnformad jordskans vid Peenestroms smalaste punkt; Gustav II Adolf landsteg och tog den utan motstånd den 24 juni 1630. Svensk 1631–1721, därefter preussisk, och revs slutligen 1871.

Befästningen spelade en viktig roll för att skydda handelsvägar och samla in tull från fartyg som kom in i regionen. Besökare kan fortfarande se hur strategiskt viktig denna plats var för att kontrollera vattentrafiken.

Befästningen ligger på Usedoms norra spets vid Peenestroms smalaste punkt, inom det skyddade arkeologiska monumentlandskapet Peenemünde. Den är skyddat fornlämning sedan 1955, så jordvallarna betraktas från markerade stigar i stället för att beträdas. Man tar sig dit till fots från byn Peenemünde.

Fästningen revs inte 1759: det året träffade under Sjuårskriget en projektil huvudkrutmagasinet, och explosionen förstörde en stor del av vallen och skadade 60 man. Platsen förblev i preussisk hand till den slutliga rivningen 1871 och är sedan 1955 ett skyddat fornlämningsområde.