Frauenkirche, Kyrkobyggnad i Grimma, Tyskland

Frauenkirche i Grimma är en treskeppig pelarbasilika av Rochlitz-sten med tvärskepp, rektangulärt avslutat huvudkor i öster, två halvcirkelformade absider och en bred västhall med två torn på omkring 46 meter. Den äldsta delen är den romanska västtornsfronten från slutet av 1100-talet; långhuset fullbordades i gotisk stil omkring 1240 och tvärskeppet tillkom omkring 1462.

I slutet av 1100-talet uppfördes en romansk kyrka nära den gamla marknaden, dagens Baderplan, i stället för en träkyrka; långhuset fullbordades i gotisk stil omkring 1240. Stadsbranden 1430 skadade byggnaden och tvärskeppet tillkom omkring 1462. Fram till reformationen lydde kyrkan under biskopen av Merseburg och hade ett ärkediakonsäte; 1529 fick Grimma en superintendentur.

Det sengotiska vingaltaret, utfört omkring 1510 av ”mästaren till Knauthain-altaret”, visar Kristi födelse i mittskåpet, Maria och Elisabet på vänstra flygeln och de vise männens tillbedjan på den högra. Under fastan stängs altaret och målningar som Flykten till Egypten blir synliga. Tre skulpturer från omkring 1519, Petrus, Paulus och Maria med barnet, kommer från Nikolaikirche som revs 1888.

Kyrkan ligger vid Baderplan, platsen för Grimmas gamla marknad, i Muldes översvämningsområde; marken och kyrkogården höjdes cirka 1,5 meter, så västfasaden ligger över gatunivån. De två 46 meter höga tornen är riktmärken i gamla stan. Huvudkoret vetter österut mot Mulde.

Den äldsta delen är den romanska västtornsfronten från slutet av 1100-talet: en hall med kopplade rundbågsfönster som delar sig i två torn på cirka 46 m. Bland klockorna finns en stor från 1453 (d) och en liten från 1463 (g); en tredje såldes 1940 och ersättaren lämnades 1942. En mellanklocka gjuten i Karlsruhe fullbordade trion 1997.