Michaeliskirche, Kyrkobyggnad i Ronnenberg, Tyskland

Michaeliskirche är en romansk basilika uppförd 1150–1160 av hantverkare från Königslutters byggnadsskola, med tre skepp, tvärskepp och ett klocktorn på kvadratisk plan. Sandsten och delvis kvadersten bär de rundbågiga valven; korsmitten, de östra absiderna och tornets nedre del behåller 1100-talets murverk. Inne öppnar en spetsbåge mellan två runda pelare målade med rödvita chevronmönster mot koret, där tre spetsbågiga glasmålningar står bakom en förgylld altaruppsats.

Basilikan uppfördes 1150–1160 av hantverkare från Königslutters byggnadsskola och ersatte ett Bonifatiuskapell som finns i ett dokument från 1078. Kapellet revs 1660 på grund av förfall, och dess portal av tre granitplattor flyttades 1983 till tornhallen. Koret utvidgades 1464, vilket den daterade slutstenen visar.

Det sengotiska altarskåpet, snidat omkring 1500 före reformationen, visar Jesus och den krönta Maria lika stora sida vid sida på en bänk. Superintendenten Hermann de Boer kallade motivet en kontaktpunkt för ekumeniken, särskilt för gruvarbetarna som kom från det mestadels katolska Schlesien till Ronnenbergs kaligruvor.

Byggnaden är tillgänglig för besökare under specifika tider när kontorspersonalen är närvarande. Det är värt att fråga i förväg eller kontrollera dörren, eftersom besökstiderna är begränsade och oregelbundna.

Bonifatiusportalen, en relief av tre granitplattor, flyttades 1983 in i tornhallen för att skyddas mot vittring; dess överstycke visar Guds lamm i en mandorla, flankerat av duvor och två drakar. Det åttkantiga dopfunten är från 1600-talet; den 13 november 1800 döptes den judiske läkaren Israel Stieglitz här till Johann, vilket gjorde att han 1802 kunde bli hovläkare i Hannover.