Burg Leonberg, Slott i Maxhütte-Haidhof, Bayern, Tyskland

Burg Leonberg, även kallad Altes Schloss eller Gschlössl, ligger på Leonbergs högsta punkt i Maxhütte-Haidhof. Den oregelbundna byggnadskroppen härstammar från 1400- och 1500-talen och består av ett torn på norra sidan med sadeltak, trappstegsgavlar och volutgavel, till vilket två bostadshus ansluter. Av de forna fyra runda tornen är två delvis synliga; den tidigare ringmuren och vallgraven kan endast anas, och den sydvästra murringen är idag integrerad i bostadshuset.

Under 1200- och 1300-talen var borgen säte för familjen Limperger; ett dokument från 1378 kallar den Veste zu dem Liemperg, innehavd av Chaloch Hofer och därefter Losnitzer. Sinzenhofer följde, med Ludwig von Sinzenhof nämnd 1422 och Hans Gnädendorfer 1429. År 1603 övergick egendomen från Georg Leo von Sinzenhof till Wolfgang Teufel von Pirkensee. Borgen förstördes under trettioåriga kriget och endast huvudbyggnaden återuppfördes; ägarna flyttade till andra slott medan godsadministrationen stannade i Leonberg. År 1796 förvärvade Wilhelm Carl Freiherr von Eckart borg och Hofmark; efter bygget av det nya slottet 1890 omvandlades den gamla borgen till ägar- och hyreslägenheter.

Ortborna kallar byggnaden Gschlössl, en diminutiv av Schloss, och den är fortfarande bebodd: det gamla slottet är delat mellan sju ägare och används som bostäder. Namnet Altes Schloss skiljer det från det nya slottet från 1890, varefter ägarna lämnade kullen.

Borgen ligger på Leonbergs högsta punkt, Burgweg 5, och syns på långt håll. Den är privatägd, delad mellan sju ägare och inredd till bostäder, så den kan bara ses utifrån; den forna ringmuren och vallgraven är knappt skönjbara och den sydvästra muren ingår i bostadshuset.

Fästningen hade en gång fyra runda torn, av vilka endast två ännu delvis kan urskiljas. Den fordom mäktiga ringmuren och vallgraven kan bara anas, och den sydvästra murringen ingår i dag i en bostadsbyggnad. Det så kallade ”Gschlössl” är bebott och tillhör sju ägare.