Mauerner Höhlen, Horisontellt grottsystem i Rennertshofen, Tyskland.

Mauerner Höhlen är ett karstgrottsystem av fem enskilda grottor med sju ingångar, uthuggna i en revfacies av övre jura (Malm Zeta 5) på Wellheimer Trockentals vänstra sluttning. Ingångarna ligger cirka 20 m över dalbottnen på ungefär 425 m över havet; total längd är 121 m och arean omkring 600 m². De är registrerade som geotop 185H003 och i grottregistret som L 9a–L 9e.

Grottorna användes från sen mellanpaleolitikum; lagerföljden härrör från mellersta till sena Würm-nedisningen. Michael Eckstein bärgade de första mellanpaleolitiska fynden 1935, och utgrävningar följde 1936–1937 under Robert Rudolf Schmidt, 1937–1938 under Assien Bohmers, 1947–1949 under Lothar Zotz samt 1967 och 1974 under Hansjürgen Müller-Beck. År 1948 påträffades under klippöverhänget mellan grotta 1 och 2 en omkring 27 000 år gammal venusfigurin av kalksten, "Rote von Mauern".

Grottorna är ett skyddat geotop och naturreservat, och ingångarna har varit gallerförsedda sedan 1977, så arkeologin ses från utsidan. Namnet Weinberghöhlen påminner om de vingårdar som en gång låg på denna sluttning i Wellheimer Trockental. Det mest kända fyndet, den cirka 27 000 år gamla kalkstensfiguren Venus från Mauern eller "Rote von Mauern", togs fram 1948 under klippöverhänget mellan grotta 1 och 2.

Alla sju ingångar till de fem grottorna är gallerförsedda sedan 1977, så insidan går inte att besöka; det skyddar fyndlagren och rasbenägen berggrund. Grottorna nås via en oasfalterad stig cirka 20 m ovanför Wellheimer Trockentals dalbotten, på ungefär 425 m höjd. Stadiga skor behövs i sluttningen.

Det mest kända fyndet är Venus från Mauern, en kalkstensfigurin som är cirka 7 cm hög och 27 000 år gammal, påträffad 1948 under klippöverhänget mellan grotta 1 och 2. På grund av sin rödaktiga färg kallas den också "Mauerns röda Venus".