Sankt Jakobus und Laurentius in Biberbach, Pilgrimskyrka i Biberbach, Tyskland

Sankt Jakobus und Laurentius i Biberbach är en barock pilgrimskyrka uppförd 1684–1694 och invigd 1697. Det enskeppiga långhuset har tre travéer under tunnvalv, koret är treskeppigt och en dubbel läktare avslutar västra änden. Klocktornets kvadratiska underbyggnad härrör från den gotiska kyrkan från 1484, och en stor del av det gamla slottskapellets murverk av kluven sten finns kvar i väggarna.

En församling fanns redan före 1141, då Matthäus von Pappenheim registrerade att dess län donerades till domkapitlet i Augsburg. En gotisk kyrka från 1484, byggd på murarna av ett slottskapell helgat åt Sankt Nikolaus, föregick nuvarande byggnad. När vallfarten till Herrgöttle-krucifixet växte, byggde Valerian Brenner barockkyrkan från 1684; den invigdes 1697.

Kyrkans fullständiga invigning förenar Jakob, Laurentius och det heliga korset, och vördnaden för Herrgöttle-krucifixet har dragit pilgrimer sedan 1500-talet. År 1685 fick kyrkoherden Anton Ginther i Rom påvlig bekräftelse av pilgrimsfärden av Innocentius XI. Det dubbla västliga läktaren, målad 1693 av Johann Caspar Menrad, bär emblembilder som ännu kan läsas.

Kyrkan ligger på en höjd ovanför Biberbach i distriktet Augsburg i Schwaben. Tornets fyrkantiga nedre del härrör från den gotiska byggnaden från 1484, medan övervåningen är från 1616. Interiören är ett enskeppigt långhus i tre travéer, slutet i väster av en dubbel läktare.

Herrgöttle är ett romanskt träkrucifix som snidats omkring 1220. Enligt traditionen kom det till Biberbach 1525 och avlägsnades från kyrkan av svenska trupper under trettioåriga kriget; kyrkoherden Ulrich Zusemschneider förråddes och dödades. År 1655 återupptäckte prästen Sebastian Widmann det, och hans efterträdare Anton Matthes satte upp det på kyrkans södra mur.