St. Johannes der Täufer, Tegelkyrka i Meckenheim, Nordrhein-Westfalen, Tyskland

St. Johannes der Täufer är en tegelkyrka i Meckenheim vars ljust putsade romanska torn från 1100- eller 1200-talet kröns av en brant, mörk pyramidformad spira med vindflöjel och två runda urtavlor. Det nygotiska långhuset, byggt 1889/90 av de bonnska arkitekterna A. Becker och J. Böhm, har ett brant tak med en liten takryttare och rader av rundbågiga och spetsbågiga fönster. Ett brett tvärskepp med halvrund absid ersatte det nygotiska koret 1973–76, och söder om tornet står ett sexkantigt kapell med glasmålningar av Hans Lünenborg.

Den första kyrkan på denna plats uppträdde troligen på 800-talet, möjligen byggd på tidigare grundvalar. På 1600-talet plundrades den under krigföring, och senare skadades den i andra världskriget men restaurerades noggrant.

Församlingen har sitt namn efter Johannes Döparen: Kölnmålaren Hans Lünenborg avbildade hans halshuggna huvud i den lilla absiden vid ingången och i de två sidodörrarna, tillsammans med Jungfrun och Jesusbarnet och en ängel med basun. I det omgestaltade rummet står en skulptur av skyddspatronen från omkring 1700 och en Mariaskulptur som Rudolf Peer 1954 snidade ur en ekbalk från det gamla klockstället.

Kyrkan ligger på en liten höjd och syns från stadens huvudgata, så den är lätt att hitta. Besökare kan utforska området utanför gudstjänsttiderna och se arkitekturen både ute och inne.

En romersk sten tillägnad en gud upptäcktes när en gammal byggnad i Meckenheim revs, och en kopia står nu bredvid kyrkans huvudingång. Detta kopplar samman stadens forntida förflutna direkt med den moderna gudstjänstplatsen.