Haus Leythe, Vattenslott i Gelsenkirchen, Tyskland

Haus Leythe är ett tidigare vallgravsomgivet slott vid Middelicher Straße 72 i Gelsenkirchen-Erle, där endast arrendatorhuset och det tidigare Bauhaus återstår. Det trevåningshus med fyrvånings fronttorn som syns på äldre avbildningar har försvunnit; det bevarade Bauhauset är från omkring 1700 och innehåller sällsynt stolpverk, restaurerat 1992 med statligt stöd. Arrendatorhuset behåller sin centrala hall med stor öppen spis och en representativ trappa med balusterräcke.

Haus Leythe omnämndes första gången i skrift 1371, då Winmar de Leyten, domare i Recklinghausen och vasall till ärkebiskoparna av Köln, innehade borgen och försvarade Vest Recklinghausen mot trupper från grevskapet Mark. Genom giftermålet med arvdottern Jutta von Leythen övergick den 1377 till Dietrich von Backum, och omkring 1530 förde arvdottern Anna von Backum den med sig i sitt gifte med Rötger von Ovelacker. År 1707 testamenterade Bernd Dietrich von Ovelacker den till Bertram Carl greve von Nesselrode-Reichenstein, men arvet trädde i kraft först 1723.

Namnet Leythe kommer från familjen Leyten, som från 1371 höll slottet som vasaller under ärkebiskoparna i Köln. I det bevarade förvaltarhuset finns en central hall med stor öppen spis och en trappa med baluster; korsvirkeskonstruktionen restaurerades 1992 med statligt stöd. Fragment från renässanshuset visas i klubbrestaurangens entré.

Platsen är integrerad i en aktiv golfklubb, så besökare bör förvänta sig att utrymmet är orienterat mot golfaktiviteter och respektera klubbens regler när de utforskar området. Att besöka under lågsäsong ger säkrare tillgång och bättre vyer av de ursprungliga strukturerna utan att störa spelet.

Det bevarade arrendatorhuset från omkring 1700 har en central hall med stor öppen spis och en balusterförsedd trappa. Inuti finns stolpverkskonstruktion, numera sällsynt i Ruhrområdet, restaurerad 1992 med statligt stöd. Bevarade huggna stenfragment från renässanshuset visas vid ingången till klubbrestaurangen.