St. Katharina, Församlingskyrka i Langerwehe, Tyskland

St. Katharina är den romersk-katolska församlingskyrkan i Wenau, en del av Langerwehe i Kreis Düren. Långhuset är byggt av grova ljusgrå och bruna stenblock under ett brant, mörkt skiffertak; till vänster finns en upphöjd del med höga spetsbågiga fönster med stenmåleri, och till höger därunder ett mindre rundbågigt fönster. Bakom och till höger reser sig en hög, smal mörk spira krönt av ett kors. Inuti ramar ljusa putsade väggar och stenbågar in tre spetsbågiga nischer, en målad staty på konsol, en mörk träkrona och rader av ljusa träbänkar.

St. Katharina grundades 1122 av greve Walram III Paganus av Limburg som ett dubbelkloster för premonstratenser under Floreffe-abbediet och blev församlingskyrka 1804 efter att klostret upplöstes 1802. Den manliga grenen flyttade till Schwarzenbroich 1340; anläggningen plundrades 1542, skadades av brand 1561 och återuppbyggdes efter förstörelse 1642. Koret med kryssribbvalv byggdes om på 1400/1500-talet.

Kyrkan är en station på Jakobsleden mot Santiago de Compostela. Dess klockor från 1969 är vigda åt sankta Katarina, sankt Pankratius, sankt Norbertus och sankt Donatus. Församlingen grundades 1804, sedan klostret upplöstes 1802.

Kyrkan är gångavstånd från centrum och tornen syns från många platser runt Langerwehe, vilket gör den lätt att hitta. Planera tid att gå igenom interiören noggrant för att lägga märke till hantverket i stenarbetet och fönstren.

Klostret upplöstes 1802 efter 680 år och kyrkan blev församlingskyrka 1804. Dess äldsta skatt är en träskulpturgrupp av korsfästelsen från 1250/1260, flyttad 1953/54 till triumfbågen; den är det äldsta helt bevarade exemplet i Maasområdet.