Schönsteinhöhle, Naturminnesmärke grotta i Wiesenttal, Tyskland

Schönsteinhöhle är ett naturminne grottsystem i Wiesenttal uthugget genom dolomitklippformationer. Grottnätverket omfattar flera passager och schakt på cirka 450 meters höjd och visar regionens geologiska karaktär.

Grottsystemet är mycket gammalt: dess läge strax under platåkanten och cirka 150 meter över dagens Wiesent-nivå visar detta. År 1904 beskrev grottforskaren Neischl det rätvinkliga spricksystemet som litoklaser. Under 1900-talet stals mycket sinterutsmyckning, och droppstenar bröts loss för att smycka den närbelägna Binghöhle.

Gångarna bär namn som grottforskare gett dem, till exempel Große Halle, Ölberg, Martha-Keller och Salzburger Schlünde. I Große Halle finns resterna av en gammal träbrygga över en sänka i golvet, och i Knebel-Halle har en stalagmit halshuggits och dess spets kilats fast längre ner i sprickan. Under 1900-talet rövades mycket sinter bort, en del bröts loss för att smycka den närbelägna Binghöhle.

Ingången skyddas av en järndörr som låses vintertid; källan anger inga öppningsmånader, fråga på plats före avfärd. Från ingången leder en klippavsats in i en hög och smal sprickgång där ett tydligt luftdrag känns vid höga eller låga utetemperaturer. Efter cirka 20 meter når man Große Halle, omkring 25 meter lång, 18 meter bred och upp till 8 meter hög.

I de bakre delarna syns vattenståndsmärken i området Salzburger Schlünde som registrerar tidigare vattennivåer. Vid ingången märks ett tydligt drag vid höga eller låga utetemperaturer, eftersom luften rör sig mellan ingångar på olika höjder.