St. Andreas, Församlingskyrka i Korschenbroich, Tyskland

St. Andreas är en nygotisk pseudobasilika i tegel i Korschenbroich, invigd 1892. Dess 46 meter höga torn från 1504 stod kvar när den sengotiska kyrkan revs 1888 och är stadens äldsta bevarade byggnad: av tuff och tegel upp till mitten av andra våningen, därovan av tegel. Interiören kretsar kring en åttkantig altarö från ombyggnaden 1982.

Här fanns en kyrka omkring år 1000, byggd av romerskt tegel, Brohler-tuff och Liedberg-sandsten. Den sengotiska hallkyrkan från 1471 revs 1888; endast det 46 meter höga tornet från 1504 återstod och införlivades i den nya nygotiska tegelkyrkan, påbörjad 1890 och invigd 1892. Långhuset förstördes i bombningen natten mellan 22 och 23 augusti 1943 och återuppbyggdes 1947–1949.

Församlingens skyddspatron är aposteln Andreas; sex apostelporträtt på västra väggen, bland annat Andreas, Petrus och Jakob den äldre, utfördes av den italienska konstnären Viktor Seroner 2001/2002. Ett barockaltare som varit försvunnet i 125 år återfanns och sattes upp igen 1998 vid korets spets; det hade tidigare använts vid Corpus Christi-processioner. Den tidigare kyrkplatsen bytte 2017 namn till Pfarrer-Müller-Platz efter prästen Alois Müller (1974–2005).

Kyrkan nås enklast till fots från Korschenbroichs centrum, där den fungerar som ett igenkännbart riktmärke. Ett besök på en lugn vardag rekommenderas om du föredrar färre besökare och en lugnare upplevelse.

Det 46 meter höga tornet från 1504 är Korschenbroichs äldsta bevarade byggnad och behölls när kyrkan från 1471 revs 1888. Nedre delen är av tuff och tegel, övre delen enbart tegel. Ett kyrktorn var inte nödvändigt för gudstjänsten utan bekostades av församlingen för att visa rikedom, vilket tyder på en välbärgad församling.