Dreieinigkeitskirche, Modern kyrkobyggnad i Steglitz-Zehlendorf, Berlin, Tyskland.

Dreieinigkeitskirche är en putsad murverkskyrka av saltyp, uppförd 1928 enligt ritningar av Otto Rudolf Salvisberg i Nya saklighetens stil. Det rektangulära kyrkorummet mäter 26 gånger 13 meter och har 350 platser; endast fönsterbänkar och taklist är av konststen från musselkalk. Ett taktorn reser sig jämnt med västra fasaden ovanför en tredelad portal under tre smala fönsterslitsar. Kyrkorummet på övervåningen har ljust putsade väggar, furugolv och ett mörkt träbalkstak; på bottenvåningen ligger församlingsrummen.

Dreieinigkeitskirche invigdes den 26 februari 1928 och uppfördes enligt Otto Rudolf Salvisbergs ritningar för Dreieinigkeits-Gemeinde Berlin-Süd, en av tre självständiga församlingar som 1924 bildades ur den evangelisk-lutherska frikyrkan, vilken tidigare höll gudstjänst i Paul-Gerhardt-Kirche i Schöneberg. Bombträffar under andra världskriget brände ut kyrkan; gudstjänsterna hölls i en barack och senare i församlingssalen, och den återuppbyggda kyrkan invigdes på nytt 1953. 1947 anslöt sig Immanuelgemeinde; i november 2005 gick församlingen upp i St. Mariengemeinde och sedan den 10 maj 2015 är den åter självständig.

Kyrkan tjänar den lokala protestantiska församlingen som en mötesplats för gudstjänst och regelbundet andligt liv. Invånare använder utrymmet för personlig bön och kyrkliga firanden som formar gemenskapens rytm.

Kyrkan är lätt att nå med kollektivtrafik, med flera buss- och tåglinjer som trafikerar området. Besökare bör komma strax före gudstjänsterna för att hitta lämpliga platser.

Sedan 2010 har församlingen vuxit genom arbetet med migranter, och en av dess två präster ägnar sig åt det i den här byggnaden. Dreieinigkeitskirche har också gett kyrkoasyl åt iranska och afghanska asylsökande som riskerar utvisning.