Heidengraben, Arkeologisk plats i Baden-Württemberg, Tyskland

Heidengraben är ett keltiskt oppidum på Grabenstetten-halvön, en utlöpare av Schwäbische Alb-platån på cirka 700 m höjd. Dess yttre mur, byggd som Pfostenschlitzmauer av sten, trä och jord, är 2,5 km lång och omsluter över 1 700 hektar; på sina håll är den ännu 3 m hög och har åtta Zangentor-portar, en med 35 m lång passage. Den inre Elsachstadt omfattar 153 hektar.

Heidengraben skapades troligen under sen La Tène-period, omkring slutet av 200-talet till början av 100-talet f.Kr., och övergavs under första hälften av 100-talet f.Kr. av okända skäl. Omkring 85 e.Kr. ockuperade romarna området, som de lämnade omkring 260 e.Kr., och från 600-talet bosatte alemanner sig här.

Namnet Heidengraben betyder ”hedningarnas grav” och var en medeltida benämning på vallarna, vars ursprung klarlades först 1905 av Friedrich Hertlein. Han myntade också namnet Elsachstadt för den inre bosättningen, efter bäcken Elsach som rinner upp i Falkensteiner Höhle under oppidum. Utgrävningar på gravfältet vid Burrenhof sedan mitten av 1800-talet har gett över 30 gravhögar, varav några återskapats efter att ha förstörts av jordbruk.

Vallarna och portarna ligger i öppen jordbruksmark kring Grabenstetten, Hülben och Erkenbrechtsweiler; det 21 meter höga utsiktstornet vid Burrenhof, öppnat i mars 2024, nås via 102 trappsteg. Heidengrabenzentrum intill öppnade den 7 juni 2024 med 350 kvadratmeter multimedial utställningsyta. Fynden visas på ett museum i Grabenstetten och på stadsmuseet Kornhaus i Kirchheim unter Teck.

Vallens åtta portar är varianter av den sena keltiska Zangentor; en har en 35 m lång passage och hör till de största och bäst bevarade av sitt slag. Murarna är Pfostenschlitzmauern av sten, trä och jord och står på sina håll fortfarande omkring 3 m höga.