Gut Rastorf, Godskomplex i Rastorf, Tyskland

Gut Rastorf är ett godskomplex från 1700-talet i Schleswig-Holstein med symmetriskt ordnade barock- och tidigklassicistiska byggnader kring en central gårdsplan. Huvudbyggnaden, det mindre kavaljershuset och jordbruksbyggnaderna bildar en sammanhållen arkitektonisk grupp i en landskapsanpassad miljö.

Gut Rastorf går tillbaka på ett riddarsäte med en vattenborg och har sedan 1300-talet ägts av familjen Rantzau. På 1500-talet uppstod ett gods med herrgård; byggnaderna brann 1720 och återuppfördes 1723–1729 som en sluten gårdskomplex i inhemskt tegel i senbarock stil enligt ritningar av Rudolph Matthias Dallin, på uppdrag av Christian zu Rantzau. Huvudbyggnaden revs redan 1802 och ersattes av en tidigklassicistisk byggnad uppförd 1803–1806 under ledning av den danske arkitekten Christian Frederik Hansen. Fram till Preussens övertagande 1867 hade godset även patrimonial jurisdiktion.

Godset har tillhört familjen Rantzau sedan 1300-talet, och deras inflytande syns i familjevapnet i sandsten ovanför herrgårdens mittfönster, daterat 1724. Gårdens layout, där Kuhhaus och Scheune flankerar axeln mot herrgården, visar arbetshierarkin på ett aristokratiskt gods. Portbyggnaden, 130 meter lång, fungerade både som entré och representation.

Området kan utforskas via markerade stigar som förbinder huvudbyggnaderna och det omgivande landskapet. En promenad genom parken ger tid att observera arkitektoniska detaljer och förstå hur de olika utrymmena förhåller sig till varandra.

En minnessten huggen i norsk marmor av den danske skulptören Johannes Wiedewelt står i parken och hedra en medlem av familjen Rantzau. Detta verk kopplar godsets historia till konstnärliga traditioner i norra Europa.