Alexanderkirche, Gotisk kyrkobyggnad i Oerlinghausen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland

Alexanderkyrkan är en gotisk kyrkobyggnad i Oerlinghausen med spetsbågar, ribbvalv och strävpelare som definierar dess medeltida struktur. Byggnaden visar typiska drag för religiös arkitektur från denna period med omsorgsfullt utformat stenarbete överallt.

De äldsta murpartierna i grunden kommer från en romansk basilika omkring 1200, vars sträckning ännu syns i interiören. Efter en brand 1509 uppfördes den nuvarande gotiska byggnaden mellan 1511 och 1514, med återanvändning av sidoskeppens murar och nedre delen av västtornet från 1200-talsföregångaren. År 1878 förnyade Ferdinand Ludwig August Merckel kyrkan och gav det tidigare trubbiga tornet en spetsig spira.

Namnet kommer från Sankt Alexander: 851 fick kejsar Lothar hans reliker av påven Leo IV och lät föra dem från Rom till Wildeshausen, och Alexanderkyrkor grundades längs vägen. Alexanderklockan från 1547, gjuten av Johan Ahues, bär en lågtysk inskrift och ringer till bön morgon, middag och kväll; de tre stålklockorna från 1923 ringer vid gudstjänster, dop och bröllop.

Kyrkan ligger i centrala Oerlinghausen och inne i kyrkorummet syns fortfarande draget av det äldre romanska murverket. Tornet med sin spira når 69 meter upp till vindflöjeln, långhuset är omkring 31 meter långt och 16 meter brett. Alexanderklockan ringer till bön på morgonen, mitt på dagen och på kvällen.

Bronsklockan Alexanderglocke från 1547 överlevde båda världskrigen: 1917 smältes två klockor ned, 1945 återfanns denna bland 2 000 klockor vid ett kopparverk i Lünen och hängdes upp igen den 30 november 1945. Dess lågtyska inskrift börjar ”Sanderus hete ick, de levendige rope ick”.