Wigbertikirche, Katolsk församlingskyrka i Erfurt, Tyskland

Sankt Wigberts kyrka är en katolsk filialkyrka i Erfurts gamla stad, byggd i sin nuvarande form mellan 1409 och 1473. Tornet från 1409 hade en gång en bebodd brandvaktskammare, och i det sengotiska rummet står sedan 1996 ett flygelaltare hämtat från Sankta Valborgs kyrka i Großengottern. Fönstren med temat "uppbrott" sattes in vid renoveringen som avslutades 2004.

Här har funnits en församling sedan mitten av 900-talet; den nuvarande sengotiska kyrkan invigdes 1473 och tornet härstammar från 1409. Sankt Wigbert var omstridd mellan katoliker och protestanter under reformationen och är katolsk sedan 1606, utom under trettioåriga krigets svenska period då den var protestantisk garnisonskyrka. Från 1651 till 1822 var den också klosterkyrka för augustinereremiterna.

Skyddshelgonet är Sankt Wigbert, en följeslagare till Bonifatius som grundade stiftet; hans festdag är 13 augusti. Sedan 1996 finns det gotiska vingaltaret från Sankt Walpurgis kyrka i Großengottern i kyrkan, ett föremål att leta efter inne.

Luftskyddsrummet från andra världskriget på gården är åter öppet för allmänheten sedan 2005; man kommer dit från innergården, inte från gatan. Kyrkan ligger intill platsen för Barfüßerkirche, som förstördes av en flygmina den 25 november 1944. Interiören byggdes om på 1950- och 1990-talen, och från 2003 inleddes en omfattande renovering av byggnaden.

Tornet är från 1409 och byggdes om till brandvakttorn 1563; det var bebott för detta ändamål ända till 1878. Brandvakterna bodde i tornet, som därför var en av Erfurts bemannade vaktposter och inte enbart en militär anläggning.