Georg-von-Rauch-Haus, bostadskollektiv i Kreuzberg, Berlin, Tyskland

Georg-von-Rauch-Haus är en tegelbyggnad på nordvästra sidan av Mariannenplatz i Kreuzberg, Berlin. Fasaden har ett utskjutande centralt torn med ett högt, smalt fönster indelat i små rutor och ett brant grått tegeltak. De nedre väggarna är täckta av graffiti, och en vit rombformad skylt lyder "DIESES HAUS IST NICHT ZUM ABRISS FREIGEGEBEN". Det används som ett självförvaltat bostadskollektiv.

Den 8 december 1971 avslutades ett teach-in vid Technische Universität Berlin till minne av Georg von Rauch med en konsert av Ton Steine Scherben; deltagarna ockuperade därefter det tomma före detta sjuksköterskebostället vid Bethanien-sjukhuset. Myndigheterna legaliserade ockupationen med ett tillfälligt nyttjandekontrakt, och huset namngavs efter von Rauch, som hade dött i en skottlossning med polisen dagar tidigare. Den 19 april 1972 följde en razzia med 400 poliser.

Huset är uppkallat efter Georg von Rauch, medlem av Berlins stadsgerilla som dog i en skottlossning med polisen i december 1971, några dagar före ockupationen. Ockupanterna gav byggnaden namnet, och Ton Steine Scherbens Rauch-Haus-Song om polisrazzian i april 1972 gjorde huset känt utanför Kreuzberg. I dag ordnar ett fyrtiotal boende ungdomskulturevenemang och ett veckomöte där alla har lika röst.

Huset är ett bebott kollektiv, inte ett museum; det ses från gatan och Mariannenplatz. Från torget kan man läsa den vita rombformade skylten ”DIESES HAUS IST NICHT ZUM ABRISS FREIGEGEBEN” och grafittin på den målade bottenvåningen. Ungdomskulturella evenemang annonseras vid ingången; sedan 2013 ägs byggnaden av kooperativet Bremer Höhe.

Georg von Rauch tillhörde Berlins stadsgerilla Bewegung 2. Juni, inte RAF; han dog i en skottlossning med polisen den 4 december 1971, fyra dagar före ockupationen. Ockupanterna gav huset hans namn när de tog över det. Den 19 april 1972 genomförde polisen en razzia med omkring 400 poliser, något som Rio Reiser senare sjöng om i Rauch-Haus-Song.