Fuldatalbrücke Solms, Järnvägsbro i Niederaula, Tyskland.

Fuldatalbrücke Solms är en dubbelspårig järnvägsbro på höghastighetsbanan Hannover–Würzburg, 1628 m lång och den längsta dalbron på sträckan. Överbyggnaden består av en kedja av 37 enfackiga lådbalkar av förspänd betong, var och en med 44 m spännvidd, 14,3 m bredd och konstant höjd på 4,0 m. Spåret ligger upp till 29 m över dalbottnen på pelare som är 8 till 21 m höga.

Bron byggdes mellan november 1984 och 1988 i planeringsavsnitt 15 av höghastighetsbanan Hannover–Würzburg och ersatte en variant från 1976 som förutsåg 2145 m längd och upp till 35 m höjd. Under bygget flyttades en slinga av Fulda tillfälligt, och en kort sträcka i brolinjen flyttades permanent cirka 30 m österut; diket som grävdes för detta fungerar i dag som våtmarksbiotop. Byggtillsynen sköttes av vägmyndigheten i Bad Hersfeld.

På förslag från den statliga fågelskyddsmyndigheten försågs brons pelare med bohålor för tornfalkar. Eftersom den ekologiska påverkan enligt järnvägen inte kunde kompenseras helt nära banan, anlades ett kompensationsområde 5 km bort i Mengshausen, som utsågs till naturreservat den 1 december 1987; därefter återetablerade sig vit stork i Niederaula.

Konstruktionen kan observeras från flera utsiktspunkter i och runt Niederaula. Regelbunden tågtrafik ger goda möjligheter att se bron och uppskatta dess skala.

Överbyggnaden är inte en kontinuerlig balk utan en kedja av 37 fristående balkar på 44 m vardera, vilket gör att enskilda segment senare kan bytas ut. På förslag av den statliga fågelskyddsmyndigheten försågs pelarna med bohålor för tornfalkar.