Jesuitenkirche, Barockkyrka i Landshut, Tyskland

S:t Ignatius är en murpelarkyrka med sidokapell, ovanligt orienterad mot väster. Det enskeppiga långhuset har fyra och ett halvt travéer, följt av ett treskeppigt kor som avslutas med en halvrund absid. Endast norrfasaden mot Neustadt är dekorerad, med platta pilastrar och omväxlande triangulära och segmentformade frontoner; ett planerat torn byggdes aldrig.

Grevinna Magdalena von Haunsperg testamenterade 1627/28 56 000 gulden för att grunda ett jesuitkollegium i Bayern; hertig Maximilian I valde Landshut. Grundstenen lades den 31 juli 1631 av furstbiskopen av Freising, Veit Adam von Gepeckh. Svenska repressalier 1632 och 1634 fördröjde bygget tills en grund av alstolpar lades 1637; kyrkan invigdes den 25 november 1640.

Kyrkan är vigd åt Ignatius av Loyola, vars minnesdag är den 31 juli. Wessobrunnmästaren Matthias Schmuzer utförde stuckaturen i långhuset och de främre sidokapellen 1640/41; koret och övriga sidokapell fick sin stuckatur på 1660-talet, då flera altaren inklusive högaltaret anskaffades.

Kyrkan avslutar Neustadt vid dess övre ände, där gatan leder upp mot Hofberg; från gatan syns bara norrfasaden. Den är en sidoky rka i S:t Martins församling och var stängd i 18 år; i juni 2026 öppnades den igen efter grundförstärkning och inre renovering.

Kyrkan saknar torn: på grund av penningbrist byggdes bara grundmurarna av det planerade tornet. Ett stick från 1723 av Michael Wening visar ännu en takryttare med spetsig huva, som inte längre finns.