Marienkirche, Kyrkobyggnad i Röbel, Tyskland

Marienkirche i Röbel är en tvåskeppig tegelhallkyrka med ett tvåskeppigt kor med rak avslutning och ett kvadratiskt västtorn som uppfördes massivt 1849–1853 till 58 meters höjd. Långhuset indelas av strävpelare och två fönsterband per sida, och dess trappstegsportal bär en korsfästelsegrupp. Koret täcks av ett välvt korsribbvalv med runda ribbor, medan långhuset har stjärnvalv på rektangulära pelare.

En stenkyrka påbörjades under första halvan av 1200-talet och invigdes 1227; till storleken motsvarade den dagens kor och beträddes genom en prästdörr. Omkring 1340, sedan ärkediakonaten fastställts, byggdes långhuset till; kor och sakristia välvdes under första halvan av 1300-talet, långhuset under 1400-talet. Stormfloden 1714 spolade bort en del av kyrkbacken och underminerade grunden, så stödpelare måste resas.

Kyrkans namn syftar på Maria, och byggnaden står på en kulle ovanför Müritz där en slavisk helgedom tros ha funnits tidigare. Utanför murarna, mot huvudgatan, minner ett tvådelat monument om de båda världskrigen: en obelisk med keltiskt kors av Wilhelm Wandschneider, beställd 1922 och invigd 1928, samt ett mindre minnesmärke som 2010 restes framför det på initiativ av Wilhelm Kappel och Röbels invånare.

Kyrkan ligger på en kulle ovanför Müritz strand; en del av kullen spolades bort vid stormfloden 1714, så koret måste stöttas med strävpelare. Västportalen kröns av en trappgavel med en korsfästelsegrupp. En mur med två ingångsportaler, påbörjad 1855, omger kyrkogården.

Orgeln byggdes av Johann Jochen Schmidt och sitter i ett nygotiskt skåp med 24 stämmor som modifierades flera gånger under 1800-talet. Dessa ändringar återspeglar hur musikaliska preferenser och tekniker förändrades över generationer.