St. Johannis, Kyrkobyggnad i Herford, Nordrhein-Westfalen, Tyskland

St. Johannis är en gotisk kyrka som byggdes i etapper från omkring 1250 till 1370 som en westfalisk kvadrat, med ett skepp av två västra travéer och ett kor som utvidgades österut omkring 1320. Tornet, som återuppfördes mellan 1906 och 1910, är 71 meter högt och därmed det högsta i Herford. Interiören har inventarier från 1500- och 1600-talen, bland annat snidade gillesstolar och en predikstol från 1602 skänkt av borgmästaren Daniel Pöppelmann.

St. Johannis grundades i början av 1200-talet som en religiös byggnad under medeltiden i Nordrhein-Westfalen. Konstruktionen visar hur gotiska arkitektoniska tekniker och former etablerades i denna region över tid.

Kyrkan bevarar de snidade trästolarna från Neustadts hantverksskrån; den barocka predikstolen från 1602 skänktes av borgmästaren Daniel Pöppelmann, förfader till Dresdnerarkitekten Matthäus Daniel Pöppelmann. Altartavlan från 1500-talet med Nattvarden visar en figur som häller upp vin, troligen donatorn. I sakristian stod ett gotiskt skåp med Dionysius-skattten i över 450 år.

Kyrkan ligger i Herfords Neustadt och bör inte förväxlas med den angränsande katolska St. Johannes Baptist. Sedan 2008 värms den inte av kostnadsskäl, så interiören är kall utanför sommaren. Tornet, 71 m och det högsta i Herford, återuppfördes på nya fundament mellan 1906 och 1910.

Tornet som syns idag är inte det medeltida: det revs ner till grunden och byggdes upp igen 1906–1910 med det gamla materialet men en våning lägre, vilket ger 71 meters höjd. Föregångaren lutade så mycket att den kallades "Herfords lutande torn".